Snälla låt mig vara..

Så var den där känslan här igen, objuden som vanligt.
Känslan, önskan, om att få gömma sig undan världen, viljan att fly ifrån sig själv för en stund.
Allt känns tungt och svårt, inget känns som det ska eller som det brukar.
Det trycker på inifrån, och utifrån. Det finns ingenstans att ta vägen.
Jag har försökt med att gömma mig under täcket, distrahera mig med musik.
Jag har provat att försöka duscha bort eländet, få det att följa med vattnet ner i avloppet.
Men det klibbar sig kvar, vill inte släppa taget om mig.
Nu ska jag göra ett sista försök, dricka varm choklad, tända ljus, komedi på tvn.
Funkar inte det så vet jag inte..
Då är det väl bara att vänta ut det jobbiga, till slut så försvinner det, till slut så gör det alltid det.
Tills nästa gång.