Åh denna rastlöshet! Den driver mig till vansinne, ger mig ingen som helst ro, får mig att må dåligt. Jag behöver göra något, NU!
Men tillsammans med rastlösheten bor min lathet, och tanken "äsch det är inget roligt att göra".
Dom borde inte få bo tillsammans dom där tre, dom borde separera, med omedelbar verkan!
Men just nu är det en röst som är lite högre än de andra två...
Jag får nog gå ut på en snabb promenad ändå, så kanske det känns bättre sen.
Jag hoppas det.